Hoppande bak i tiden

Glad fjärde advent!


Detta, mina vänner, är varför de kallar mig hulken.

En sak jag har tänkt på

Att min vän Hedvig liknar artisten September i vissa bilder.

Nu kan jag inte riktigt hitta dessa bilder, men för att ge er en idé;

Hedvig ovanför



September ovanför?

Trots att man inte ser det heller så har de väldigt liknande leenden ibland även.

Tack för mig denna lördagskväll! Nu, physicslab.

// Klara


Försmak av julen

För första gången någonsin verkar det som tänker jag inte berätta om allt skit idag. Utan istället berätta hur hela dagen har påminnt oss kära kungsholmare att julen är på g!

Skoldagen började med att avsluta en franskalektion med lite julsånger på franska, för att sedan kliva ut och få en kopp varm choklad med grädde och marschmellow (hur det ordet nu stavas!) av skolans kristna organisation (för övrigt kul att se att det var på g, trodde inte att de var så aktiva!) . Vi fortsatte sedan fortsätta en våning upp där ett gäng hade ställt sig med tomteluvor och sjöng julsånger. De var inte ens körare, otroligt! Till lunch bjöds på lussebulle och sådant här julbröd och under lektionerna tittade vi ut genom fönstret och såg hur snön bokstavligen taget öste ner. Mr. Freerks underhöll oss under vårt kemiprov med historier om hur jultomten var the last great wizard och önskade Leith en god jul vilket fick mig att börja fnittra.

Om ni inte fattade vad som var juligt med texten så tog jag nu allt i fet stil.

puss och hej!


Den unge Klaras lidande

Ikväll har jag officiellt fått Yiruma att skicka hotbrev till min port, börjat plugga inför kemiprovet imorgon klockan tio på kvällen ( så vad exakt gör jag nu?) och insett att anledningen till varför min feber aldrig försvinner är att stressen i kroppen aldrig försvinner.

Insikt är vad detta är!

cirka 110 timmar, sedan tänker jag inte nämna ordet stress eller plugg igen.
Förutom lite mysig julstress.

tisdag

93:or,
det är över.

Have yourself a merry little Christmas,
Let your heart be light
From now on,
our troubles will be out of sight

Have yourself a merry little Christmas,
Make the Yule-tide gay,
From now on, 
our troubles will be miles away.

vi närmar oss... Håll ut!

Imorgon, har ni inget för er- dyk upp i skogås och lyssna på mig klinka på denna lilla egenskriva melodi (I wish)


och jag måste säga att jag underskattade yiruma och denna sång. Utöver att jag fortfarande anser den vara väldigt vacker så var den svårare än den låter! Flera toner och hopp mellan olika delar av pianot tkr jag som gömmer sig här och var.

behövde bara skriva det högt

Matte nationella i svenska C imorgon. Fyra timmar av plåga, gråt, stress, blod, svett, penbitande, godissmaskande och nagelbitande.

Sedan är det över. FOREEVAA. Äntligen, äntligen!!

Många känslor på en gång där. 

vi har alla lidit av det...

Jag ska nu sätta fart, denna trevliga lördagseftermiddag, med min casestudy i psykologi. Vi ska hitta på en hypotetisk person och beskriva dess bakgrund och ge en diagnos och rätt behandling. Rätt kul faktiskt, om det inte vore så att det fanns andra saker som man hellre skulle vilja plugga på.

Vilket fall som helst så har jag nu hittat den perfekta mental illnessen att grunda min hypotetiska case på;

Benkinersophobia
Fear of not receiving a letter from Hogwarts School of Witchcraft and Wizardry on one's eleventh birthday.

A study recently showed that many children believe in the magical world of Harry Potter created by J.K. Rowling and are, in fact, fearful of it not existing. This fear often manifests itself in the form of an act described in the book which would be the first contact with the magical world in question - receiving a letter from Hogwarts. The build up to the eleventh birthday can be a time of anxiety for children suffering from this phobia.

-'Have you noticed James acting oddly recently?'
-'Yes, I think he may be suffering from Benkinersophobia.'



Jag kan bara se Mr.DiCarlos min framför mig om jag valde detta. Hoho!

Ett smörigt inlägg till Piraterna

För ett tag sedan kikade jag på "Pirates of the caribbean" igen och drogs tillbaka i tankarna till första gången jag såg den filmen när Jenny fyllde... 13? Folk var förvånade att jag aldrig hade hört talas om filmen och jag med för den delen. Och trots att det var mitt i natten, och jag egentligen var rätt trött som man blev på jennys filmnätter, så greps jag helt av filmen. Jag såg den hejdlöst många gånger i rad, såg hela med kommentarer från Keira Knightley och Johnny Depp och var omåttligt kär i filmen. 

Det var också så, om jag minns rätt, som jag blev bra vän med Emelie och Linn under högstadiet, som sedan kom att bli några som jag hängde med mycket under några år. Vår kärlek till Pirates, och framförallt, våra crushar på Johnny Depp.

men han är ju iförsig tokigt snygg så jag förstår oss!



Nu blev det bara ett litet spontaninlägg om Pirates. För att jag fortfarande gillar filmen! och råkade få syn på en nyhet att Depp inte får bort silvret som är fastsatt på hans tänder från hans tid som Sparrow. Håhåjaja, det är väl sådant man får ta om man ska leka helvirrig astuff pirat!

 

om jag bara kunde få en liten kant av deras talang...

Jag pluggar så galet mycket just nu. Det är helt otroligt.
Samtidigt förvånas jag över hur jag kan vara så fokuserad. Bara timme efter timme efter skolan och i skolan, jag utnyttjar varje minut. Jag undrar hur länge det kommer hålla i sig. Förhoppningsvis i drygt 15 dagar till, för det är vad jag behöver för att helvetesveckorna ska vara över. När jag kan sitta ner en stund och inte tänka på kemiprov-fysikprov-kemilabb-fysiklabb-mattenationella-psykologiinlämning-svenskabokutläst-svenskainlämning osv.

Jag tror varför det går så finemang att plugga är för att jag har så mycket kul att se fram emot. Och så härliga pauser.

Imorgon ska jag kasta bort böckerna några timmar för att lyssna på mina TOKIGT talangfulla coolisar Julia och Sara som ska uppträda på Café Multikulti. Kom förbi vettja, klockan 7- Tjej med gitarr heter eventet! Fika med mig och mina vänner och lyssna på dessa awesome talanger, här med en av mina favoritlåtar just nu som Sara har skrivit som de tyvärr inte ska uppträda med. Den är så stämningsfull att ha i bakgrunden när man bara sitter och pysslar eller vad somhelst;



Det blir massor med fantastiska stämmor, gitarrspelanden och wailande imorgon.

Det är förresten Gloria som rappar i början. Hon härmade någon och insåg sedan när de postade videon att hon kommer att nå till tusentals lyssnare. Vilken start på karriären!

Stackars lilla ostbågehatare

Emmelist irriterar sig på de som inte kan säga rätt.

Det är en av huvudnyheterna på blogg.ses framsida. Emmelist irriterar sig på de som säger ostbågar istället för ostkrokar.

Vilken otroligt onödig grej att känna sig så irriterad över! Vad synd att det tar upp en sådan stor plats i hennes tillvaro att hon till och med skriver ett inlägg om det. -... Fast å andra sidan, det kanske är som att jag har börjat irritera mig på ordet "fint". Allt är så oerhört "fint" med "fint". När allt blir så "fint" så blir allt bara "fake". Tur att jag inte hann bli tjattant och irritera mig på det i ett helt inlägg, annars hade det ju varit lika synd om mig som Emmelist!

Idag har jag för övrigt ÄNTLIGEN avslutat klumpboken vid namn Anna Karenina (ett boktips, men inte att läsa under pressen på en månad för skolan- nej tack till 900 sidor nedpressade i halsen!), gjort fruktsallad med en toppenflicka och fått blogginlägg i min.... öh, ära, i brist på bättre ord. Bra dag.

tack och god natt och god andra advent i förskott!


i väntan på vaddå? jo, ugnspannkaka

En dag tänker jag klaga på hur jag börjar så galet starkt ogilla ordet 'fint'. (trots att jag själv använder ordet). Men den kvällen är inte ikväll. Men alla läsare kan ju börja fundera på om de faktiskt gillar ordet fint, så att de har massor att kommentera när den dagen kommer.

Istället kan jag skriva att 'rysskylan' är här. Så lustigt namn! Ännu lustigare är att på dagens Metro står det tips om hur man ska klara av kylan; KÄMPA OCH VAR GLAD!
De tipsen fick mig att småskratta i -15 graders kyla denna 1 december.

Något som dock värmde var att träffa de gamla indianerna från tiden innan man gick i gymnasiet på ett välbehövt fika. Eller det faktum att julen närmar sig.

tack och hej text som skrevs i väntan på att ugnspannkaka ska bli klar. Nu är den klar!

/Klara

Jag satsar

Jag och Julia ska till Frankrike, Le Havre, nästa år för en vecka och sedan så kommer franska snubbar och bor hos oss i en vecka. Jag kunde inte ha varit gladare, trots att jag knappt kan prata franska, trots att jag kommer missa så mycket i skolan, trots att trots att trots att. Vi kommer ha så galet kul att jag knappt kan sluta le över beslutet!

Nu ska vi bara få med oss de två Sara's, så är vi ivääääääg!



france (?)

jag leker amelie och ligger och grubblar om nätterna och dagarna.



men nu börjar jag snart ta ett beslut. Vi får se om det blir en tripp till Frankrike i vår och sedan häng med en fransk i Huddinge en vecka. Just nu lutar det mot ja, men sen lika snabbt kan det svänga mot nej.

Håhåjaja. tack och hej!

En vecka utan dator försmäktar jag i detta land

i stora drag så har datorn inte ens klickats igång den senaste veckan. Facebook har ignorerats totalt och likaså bloggen. Detta mina vänner, trodde jag knappt kunde vara möjligt i dagens samhälle.

Vad har gjorts istället?
Sett Harry Potter för andra gången, bakat lussebullar, gjort snöänglar, vaknat upp var morgon med ett stort leende över glädjen att vara fri som en fågel?

eller har varje vaken minut spenderats i matematikens värld, stannat i skolan till 7 flera kvällar för att plugga och siffror har snurrat i huvudet när man dödstrött har slängt sig i sängen vid midnatt bara för att gå upp sex timmar senare?

För er som inte förstår så var det alternativ två som stämde. Men dock bjöd veckan på trevligheter emellanåt- matteprovet blev ÄNTLIGEN gjort, fullt med snö kom, skratt med Sara som ekade i skolans tomma lokaler och pepparkakshus hann byggas.

Detta var egentligen bara en förvarning att troligtvis kommer alla mina idéer till blogginlägg få hamna om tre veckor, när helvetesveckorna som vi kallar dessa veckor är över.

adjö adjö mina vänner.

ni får inte ens en bild. snyft.

Harry Potter klagan

Jag funderar på att se Harry Potter igen till helgen med mina vänner. För jag behöver något att kika framåt mot, någonting som får en att orka vända tillbaka till matteboken och inte sätta sig och kika på Harry Potter prylar för hundratals kronor som kan kan köpa över det stora nätet.

Det börjar bli dags för jullov tycker jag.


en otrolig pluggsöndag

Det är sällan , några dagar om året, som jag pluggar så intensivt som jag har gjort idag. Med hjälp av den gode systern Katrin så har dagen spenderats i mattens och psykologins värld.

Än är inte kvällen slut, men behövde ta en kort paus och passade på att checka katrins fina bilder som hon har lagt över på la datura. (ingen aning vad det skulle vara för språk!) Delvis så blev det igen en del bilder från Budapest (jag lever visst bara i det förgågna!) och tänkte att jag skulle passa på att bjuda på en finfin och lite freaky bild.



En fin bild av det slaget som hon ofta tar när man inte är medveten om det. Jag och Linda som jag saknar en del!
Men det som är freaky med denna bild är mina ben. Kolla på dom!!! Hur kan man ens stå så naturligt? Jag kan verkligen inte kontrollera varken armar eller ben. Nåväl. man får väl vara ett freak ibland.

tack och adjö, trevlig vecka!

det är något visst med den där trollkarlen 2.0

harry alltså. Hairy Harry Potter.

Gårdagskvällen - awesomeness. Harry Potter and the deathly hollows- vilken film!!! Måste medge att jag lämnade salongen med ett enda stort leende på läpparna. Underbart att filmen är uppdelad i två, för en gångs skull så hinner så mycket från böckerna komma med. Och så mycket detaljer i filmen som gjorde den så bra.

Vilken liv Harry har alltså. Om bara inte, som min pappa uttryckte sig, "den näslöse mannen" kom och förstörde allt!



Vem är upp för ett filmmarathon innan sista filmen?

det är dags för fredagsmySSSSSS

igår:
-Ringde brandalarmet så att skolans elever fick gå ut utan jacka (med med skor, Alice) och frysa tårna av oss. Tur då att man har en bästa vän i närheten med en varm jacka. (hint hint flickor, han är månadens singel på vår skola enligt skvallerblogg... Jag tycker att det är så roligt att jag inte kan sluta skoja om det! Men en charmig kille som lånar ut sin jacka när en dam är i nöd, en riktig gentleman, vad söker man mer i livet?).

-tränade jag och var så opepp som en rutten sill. Jag försökte knappt ens. Aja, ibland är allt bara lite fail.

-hade jag långa samtal om vart som är hemma. Känns skönt ändå att kunna ha ett ställe att kalla hemma, Huddinge, Stockholm.

Idag:
- hyperventilerar vid Spotifys Harry Potter reklam. Kan inte fatta att jag ska se den ikväll. Skulle så gärna vilja spendera dagen med att läsa boken, men detta är omöjligt!
Då idag spenderas med att gå på SACOmässan med Alice för att få tips om vår framtid, att plugga tills ögonen droppar av, att spela lite teater ....
och sedan är det ju nästan lite för sent då jag redan sitter i biosalongen.

Och glömde jag det nästan viktigaste? Bombardera Ellen med grattissms!


flickan har blivit stor!


en tidsmaskin

Ungefär ett år sedan

Therese och Klara tittade på Pink och hade finmiddag en torsdagskväll

Ungefär En månad sen


Snön kom och lurade oss ett tag

Ungefär En vecka sen


Kulinariska upplevelser på Gerbeaud i Budapest, ett café som till och med finns i min bok "1001 ställen du måste besöka innan du dör". Check! VÄRLDENS godaste varmchoklad.

Jag hade tänkt göra fram i tiden också men tappade inspiration och fann plugg.
Aja. Vad gör det om hundra år?
troligtvis ingenting.


det är något visst med den där trollkarlen

Vilka jag än var med under gårdagen och i flera olika situationer så sprudlade till slut ett samtalsämne upp;
Harry Potter.

Vissa dagar låtsas jag om att jag inte är HPnörden nummer 1 utan håller samtalen till rätt normal nivå. Men såhär, mindre än en vecka kvar till premiären, då bubblar allt upp. När man dessutom hittar människor lite varstans som också älskar serien, som till och med kan säga antal sidor böckerna är på eller åtminstone ha ett stort intresse, då blir man så glad.

Alexandra berättade igår hur hennes kompis hade hamnat i bråk med Tara Reid och en kort stund senare så berättade jag hur min kompis hade varit i London i veckan och träffat på massa skådisar från Harry och J.K Rowling, och det klassades av samtliga som tuffare än bråket med Tara Reid. Det är fint det!

Mitt beslut som tas från och med nu är därför att inte prata med Ellen för en vecka, eftersom hon hatar Harry, utan enbart hänga med folk som uppskattar det fina i livet. Jag ska som vanligt inte heller se trailern eller några bilder (förutom affischerna som hänger uppe överallt, annars måste jag gå och blunda i livet) innan premiären. Sedan, fredagkväll, smäller det.


Ohhhh. Peppeppepepepepepeppepepepepepepeppppp.



/ Klara (kanske inte så överraskande)

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0