det kommer fixa sig till slut
Traskandes hem från skolan vid sex så kom två låtar i rad på min ipod;
Det löser sig med timbuktu och Relax (take it easy) med Mika. Gud vad det behövdes!
Dagens superhjälte jag känner mig som , som jag presenteade på Henrys friends mötet (har nog inte ens nämnt organisationen tidigare, det blir att göra nästa vecka!);
Ellen förklarade att hon kände sig som Puh, snäll och go men totalt blåst i skallen,
och då förklarade jag att jag isåfall var Nasse. Rädd för hela världen och förlitar sig på att Puh kan förklara Kemin och andra svårigheter i livet för henne.
Men men. ett liv, det är ju ändå överskattat!! Och sannerligen, man får väl en bra gymnasieutbildning... och vad är bättre än det? (om man bortser från det faktum att jag kommer förvandlas till en crazy catlady när jag blir stor för att jag inte klarar av livet socialt då jag inte har några vänner längre för att jag pluggar dygnet runt och när jag inte pluggar så är jag för trött för att ens le.)
well well. see ya people in a week!
klara
