En asiat, en nordbagge och Judas

Jag tänkte skippa idrotten imorse och istället plugga franska med Alinia (yeah, right), men Louise ba nej kom igen vi går dit vi kan chilla igenom lektionen blahablahablaha. Jag tänkte "jaha, får väl följa med då, vågar inte säga nej liksom" så vi går dit. När vi byter om lägger jag märke till att Louise inte byter om trots att hon har kläder med sig. Jag tänker inte så mycket på detta utan antar att hon har en superbra anledning. När vi sedan har börjat jogga runt som några jäkla yra hönor ser jag att Louise fortfarande inte har tagit av sig skorna (vi var i judohallen där man inte får ha skor på mattgolvet, typ) och att hon bara står där och kollar på. Jag börjar bli lite mer orolig och tänker något i stil med "ska inte Louise ta och komma någon gång då?" Efter ett tag ropar Louise mitt namn och som den slaven jag är springer jag omedelbart till henne. Hon vill ha min skåpnyckel för att hämta sin väska. Jag undrar vart hon tänkte ta vägen, varför hon inte är med på idrotten som hon hade tvingat mig till att vara med på. Hon ger mig då anledningen att hon ska plugga franska. Blev jag ledsen i ögat eller blev jag ledsen i ögat? (svaret finner ni längst ner)

Dessutom skjutsade Alinia mig till skolan imorse. På moppe. Sjukt skönt, vi åkte hemifrån typ 20 minuter senare än vad vi annars behövde. Yiho. Skitabra, va.

Mamma berömde mig nyss för mina stekta fiskpinnar. Jag är tydligen mycket bättre på att steka fiskpinnar än henne. Känns bra att jag är bra på det. Känns som nödvändiga skillz det dära.

judas

(tagö i nesdel velb gaj :ravs ttäR) (man brukar skriva det uppochner i tuffa tidningar, men jag har inte dom rätta skillzen för att göra det. allt jag kan är att steka utmärkta fiskpinnar)