totalt utmattad tjej
Jag har kommit till den nivån på nästannästan-jag-kan-känna-sommarlovet-ligga-i-luften-och-nästan-ta-på-det-lite-lätt-med-fingrarna känslan, så att jag nu är jättejättetrött. Min plan är jämt att nu så har jag äntligen tid för livets alla roligheter!- Träffa mysigt folk, ta upp gamla kontakter, sortera bland papper (livet alla roligheter nödvändigheter), baka cupcakes, fixa ordning med alla bilder i mitt rum, göra collagé, ge presenter till mina vänner, ta en cykelutflykt och bara se vart man hamnar, spela piano tills fingrarna faller av.
Men istället så sitter jag på min rum, omsvept i en filt med fallande ögonlock trots att klockan bara är halv nio och är sådär dödstrött på ett sätt som säger att man äntligen är ledig. Ingenting blir gjort, möjligen en till kik på facebook eller ett How I met your mother avsnitt. Nåväl. Hoppas att jag blir pigg nog att träffa en vän dagen före skolan börjar igen i augusti.
(och som svar, vad är det som har hänt;
Här är det risigt och förvuxet, fult och snårigt
och lika hopplöst trist och grått som i mitt bröst.
Därute doftar det av sommarns alla dofter.
Där är det sommar, men här inne är det höst.
Den textraden passar plötsligt in väl i vissa av livets stunder. det är vad som har hänt :))
